Har du hört att ord kan utgöra våld eller att vetenskap är sexistisk? Har du läst att vissa människor inte borde utöva yoga eller laga kinesisk mat för det är kulturell appropriering? Eller fått höra att det kan vara hälsosamt att vara överviktigt, att det inte finns något sådant som biologiskt kön eller att bara vita människor kan vara rasistiska? Är du förvirrad av dessa idéer och undrar över hur de så framgångsrikt lyckats utmana det västerländska samhällets sunda förnuft?Helen Pluckrose och James Lindsay berättar hur tillämpad kritisk teori, den dogmatiska lära som ligger till grund för dessa idéer har utvecklats – från det rudimentära ursprunget i fransk postmodernism och Frankfurtskola till dess förverkligande inom aktivistiska akademiska discipliner. Idag kan dessa teorier kännas igen lika mycket genom deras manifestationer, som t ex cancel culture, deplatforming och uthängning i sociala media, som av dess principer, vilka alltför ofta omfamnas som oproblematiska självklarheter i media: kunskap är en social konstruktion, vetenskap och förnuft är verktyg för förtryck eller all mänsklig interaktion handlar ytterst om förtryckande maktutövning, och ord är farliga.Författarna varnar för den okontrollerade spridningen av dessa idéer sprungna ur motupplysningen, eftersom de utgör ett hot – inte bara mot den liberala demokratin – utan även mot moderniteten i sig och dess humanistiska och vetenskapliga landvinningar. Samtidigt som de erkänner behovet av att ifrågasätta självgodheten hos dem som anser att vi redan skulle ha uppnått ett rättvist samhälle fullt ut, visar Pluckrose och Lindsay hur aktivisterna ofta gör betydligt mer skada än nytta. Inte minst för just de marginaliserade grupper som de påstår sig företräda. Författarna gör också reda för den alarmerande inkonsekventa och intoleranta moral som förespråkas.Endast genom en korrekt förståelse av dessa idéers innehåll och framväxt kan de som värdesätter vetenskap, förnuft och konsekvent liberal etik, med framgång utmana denna destruktiva och auktoritära ortodoxi inom akademin och samhället i stort