Det okända universitetet är Roberto Bolaños egen sammanställning av den poesi åt vilken han ägnade de första decennierna av sitt skrivande. I början av nittiotalet, när han på allvar började oroa sig över sin hälsa, var den stora maskinskrivna volymen klar för utgivning. Bolaño behöll dock denna samling för sig själv fram till sin död. Vid mer än ett tillfälle hänvisade han till den som sitt litterära testamente, en verklig summering av de avgörande åren för hans författarskap. Här återfinns alla de teman Bolaño skulle fortsätta att fylla sina böcker med: sexualitet, död, litteratur, kärlek, våld. Vissa dikter anknyter direkt till genombrottsverket De vilda detektiverna. Den som närmar sig Bolaños poesi kommer att möta en utforskande, ständigt nyfiken poet; från ungdomens himlastormande förtvivlan, via skildringar av fasansfulla brott eller sexuella äventyr, till de sista elegiska dikterna tillägnade det barn han satt till världen.

Roberto Bolaño föddes i Chile 1953 och dog 2003 på ett sjukhus i Barcelona i väntan på en levertransplantation. Han efterlämnade fru, Carolina López, och två barn, Lautaro och Alexandra. Som tonåring flyttade han med familjen till Mexico City, där han bodde i flera år. Efter ett kort mellanspel i Chile 1973 och några års resande i Latinamerika slog han sig ner i Spanien 1977. Han brödjobbade bland annat som campingvakt och diskare, men läste och skrev hela tiden. Fram till sin sons födelse
1990 skrev han endast poesi, och han skulle under hela sin livstid se sig själv som först och främst poet. Över fyrtio år gammal övergick han till att skriva prosa, eftersom han insåg att poesin aldrig skulle kunna försörja familjen. 1998 slog han igenom i den spansktalande världen med Los detectives salvajes. I en intervju har han sagt att han ser ordet "skriva" som motsatsen till ordet vänta . Att han kanske varit mer road av att råna banker, vara en gigolo eller bli ett barn på nytt. Men barnet växer upp, gigolon blir sjuk och bankrånaren blir dödad. Då återstår inget annat val än att skriva.