En roman om konstnärerna runt Racken.
Peter Lenkens debutroman handlar om konstnärerna i den värmländska Rackenkolonin.
En skildring av 1800-talets skymningsblåa nationalromantik i nedgångens stund. Om konstnärsförbundare med stora ideal. Om kvinnor i skuggan av stora män. Om kärlek och fattigdom. Om en värmländsk förtrollad sjö.

I VF 18/12 skriver Anders Hjertén: ""Peter Lenken skriver väl. /---/ Han tar - utan att misshushålla med berättarekonomin - alla de språkliga omvägar som behövs för gestltning och fördjupning, för dagrar och lyster. Det händer inte så ofta - men det var faktiskt med saknad jag slog ihop pärmarna efter att ha läst sista sidan."

Det slutande 1800-talet och det begynnande 1900-talet var en storhetsperiod inom svensk konst. Alla känner de stora namnen Zorn, Carl Larsson, Bruno Liljefors, Richard Berg, Karl Nordström, Ivan Agueli.
Inte lika kända är deras vapendragare som bildade Rackstadkolonin utanför Arvika: Gustaf Fjæstad, Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström. Det var skulptören Christian Eriksson som var upphov till denna konstnärskoloni som kan kallas Sveriges motsvarighet till Skagen. Han lånade ut sitt hus Oppstuhage när han själv bosatte sig i Stockholm. Rackstadkolonin bildar slutepoken på det nationalromantiska måleriet. Kanske var nedgången redan inledd när de kom till Arvika.

Peter Lenken om sin roman:
"Detta är en roman om en betydelsefull tid i svenskt måleri speglad från dess periferi. Det mesta i berättelsen är baserat på fakta, men dikt och verklighet har tillåtits att flyta samman. Detta är min berättelse om konstnärerna vid Racken. Jag gör inga anspråk på att den ska vara sann, men den är skriven i den fasta förvissningen om att en roman ibland kan komma sanningen ganska nära."

Författaren Peter Lenken är född 1949 i Arvika. Journalist på Göteborgs-Posten sedan 1978: reporter, redaktör för kåserisidan, featurechef och nu krönikör på nyhetsredaktionen.
Han har genom åren skrivit en rad böcker inom reportage och kåseri. Hans första roman heter Skymningsglöden och kommer ut på Heidruns våren 2007

Personerna:
Christian Eriksson (1858-1935), tillsammans med Per Hasselberg och Carl Milles epokens stora skulptörer. Upplärd som hantverkare i familjens snickeri i Taserud i Arvika. Utbildade sig till skulptör i Paris. Bosatte sig i Stockholm. Har bland annat gjort Bågspännaren på Kornhalms torg, bysten av Jenny Lind på Operan i Stockholm, Baltzar von Platen i Motala och utförde många fasadutsmyckningar som dem på Dramaten och nuvarande Rosenbad.
Jeanne Tramcourt (1875-1952), Christians första hustru. Den vackra unga parisiskan väckte stort uppseende när hon kom till Värmland. Födde fem barn. Skilde sig från Christian 1911. Blev sedermera livskamrat till prins Wilhelm på godset Stenhammar i Sörmland. Avled i en trafikolycka med prinsen vid ratten 1951.
Gustaf Fjaestad (1868-1948), vintermålaren kallad. Lärljunge till Bruno Liljefors. Naturmänniska, idrottsman, musiker, andlig sökare. Känd för sin skicklighet att återge gnistrande snö och rinnande vatten. Utförde även textilier bland annat till Ernest Thiel. Den av Rackstadkonstnärerna som klarade sig bäst ekonomiskt på sin konst.
Maja Fjæstad (1873-1961), gift med Gustaf. Född i Skåne kom till Stockholm och utbildade sig till konsthantverkare och målare. Flyttade med Gustaf till Värmland 1898. Födde fyra barn. Startade Arvika Konsthantverk och är mest känd för sina tryck med blomstermotiv. Fick kämpa hårt för sin konst när familjelivet tog kraft och tid.
Björn Ahlgrensson (1875-1918), Stockholmare och Parisare som lockades av Fjæstad till Arvika. Fattig som en lus men kanske den av Rackstadkonstnärerna som var rikast på konstnärlig talang. Målade stämningsfulla interiörer och storslagna landskap.
Elsa Ahlgrensson (18xx-1947), gift med Björn som hon tappert delade fattigdomen med. Syster till Fritz.
Fritz Lindström (1874-1962), svåger och målarkamrat till Björn. Kom till Rackstad 1903. Porträtt- och landskapsmålare.
Bror Sahlström (1869-1915), skulptör från Torsby. Elev till Christian, bosatt en tid vid Racken.
Anna Dahl (1883-1918), vävelev hos systrarna Fjæstad 1915. Inledde en romans med Björn Ahlgrensson.
Ragnhild Franzén (1891-1944) , hennes väninna och förtrogna. Gift med Thure Ander, en av Rackstadkonstnärerna
Nanna Johansen (1888-1964), dotter till Skagenmålaren Viggo Johansen. Elev hos bröderna Eriksson i Taserud 1903-1906. Gift med Sigfrid Ullman, rektor vid Valands konsthögskola Göteborg.
Alfred Ekstam (1878-1935), målaren som blev konstnär. Bodde i Mangskog hela sitt liv. Romanens berättare.

Recensioner:
"Färgstarkt och helgjutet om Rackenmålarna" /---/ I "Skymningsglöden" finns åtminstone två utomordentligt gestaltade kärlekshistorier, vilkas litterära vikt balanserar all konsthistoria. Därför är detta inte bara en bok för den som särskilt intresserar sig för glansperioden inom svenskt landskapsmåleri. Peter Lenken har ur ett rikt källmaterial - brev, dagböcker, intervjuer och gamla klipp - skapat en hybridroman som i sig är ett konstverk, en levande panoramabild över familjelivets armod och glädjeämnen där sjöarna och bergen är som vackrast. Drömmar och slit.
(Fredrik Sjöberg i SvD 31/10 2007)

"... när Lenken är som bäst öppnar han det förflutnas villkor och problem mot nuets på samma självklara vis som Lars Andersson brukar göra."
(Nils-Aage Larsson i GöteborgsPosten 1/8 2007)

"Summa summarum: Peter Lenkens scener ur bohemlivet i både Stockholm och Paris men främst i Arvika för hundra år sedan är mycket välskrivna och bjuder på en fängslande läsning."
(Wermlandiana nr 3 2007)